Jag har egentligen fattat varför jag mår så här och varför kroppen säger ifrån. Redan när jag var 25 höll jag på att bränna ut mig. Jag jobbade häcken av mig på studentkåren då jag tagit ett sabbatsår i studierna. Den hösten dog min mormor och jag bodde 80 mil bort. Det var svårt att hantera sorgen på avstånd och bara komma upp till begravningen. Jag gillade verkligen det varierande jobbet på studentkåren och jag fick faktiskt gå på Nobelfesten det året!!

De senaste fem åren i mitt liv har inte varit enkla. Jag fann äkta kärlek i min Anneli för fem år sedan. När jag kunde erkänna för mig själv att jag älskade en kvinna så kändes allt helt rätt. Men samma månad som separation och byte av bostad blev det också högskoleingenjörsexamen och byte av jobb. Det är tufft att rycka upp allting och orka satsa 100% på det nya jobbet plus att få barnen att må bra i en ny liten lägenhet istället för barndomshemmet; en villa på landet.

När vi skulle flytta ihop renoverade vi hennes lgh vilket innebar en massa jobb för oss på kvällar och helger. Vi byggde köksskåp och hade stuvat ihop alla grejer i samma rum samtidigt som vi bodde i min lilla tvåa. Fem personer varannan vecka när barnen var hos oss!
I den här vevan beslutade vi oss också för att gå in i ett gemensamt projekt: starta ett bolag tillsammans. En Garageuthyrningsfirma. Det projektet tänkte vi skulle vara intensivt ett halvår eller så under byggperioden. Vi lejde för allt som skulle göras men var själva byggherrar så vi höll i trådarna. Det gick i stora delar bra men det är små saker som fortfarande inte är färdiga och som tär på mig och mitt psyke nåt enormt. Varje gång vi har upp det till diskussion är det som att dra täcket över huvudet.

När det nya livet var på rull flyttade jag & Anneli ihop och våra barn trängdes med oss i en liten fyra varannan vecka. Jag blev av med mitt ingenjörsjobb när kontoret lade ner och orkade då inte satsa på en ny arbetsgivare inom samma bransch. Det skulle ta för mycket av mina krafter kände jag. Jag blev bränd av dåligt avslut från företagets sida när de lade ner. Jag sökte en massa andra jobb och började vikariera på förskolan där Anneli jobbar. Till slut erbjöd hon mig fast jobb där och det har jag aldrig ångrat. Jag får ta dagen som den kommer och bara vara med barnen och njuta av trevliga stunder tillsammans med dem. Jag planerar in roliga aktiviteter med barnen och får se dem växa och utvecklas.

När vi bott tillsammans i Annelis lgh och gjort oss av med min tvåa dröjde det nåt år innan barnen började tycka att det var trångt. Vi började kolla på hus i november och i december skrev vi kontrakt och i januari fick vi tillgång till huset. Då började nästa projekt: helrenovera och bygga ut ett kedjehus från 60-talet. Vi rev och byggde invändigt ett halvår. Sen flyttade vi in. Byggde altanen över sommaren. Gifte oss där i augusti. Gjorde utbyggnaderna under hösten. Båda färdiga till januari. Under kommande sommar satte vi ny fasad. Och där är vi nu. Har inte fått upp alla foder och knutar än men huset är tätt och vi börjar kunna njuta lite av det.

Det är väl just det; jag börjar slappna av lite och då kommer sjukdomarna. Det är nog en utbrändhet som ligger o lurar i mig tror jag. Men jag blir liksom aldrig utbränd. Blir sjuk såhär men sen så återhämtar jag mig så pass att jag kan leva igen. Eller så känner jag mig så slut efter jobbet att jag bara går o lägger mig och gör så ett par dagar i rad och sen blir det bättre igen. Jag borde få ordning på kroppen om jag bara tar tag i att regelbundet ta långa promenader, gå i skogen, gå på yoga, styrketräna osv. Men nu blev det en förkylning emellan och annars är det alltid nåt annat som ska fixas; en middag eller nåt garagemail eller nåt annat... Jag tycker inte om uttrycket ?livet kom emellan? men det känns väldigt mycket så just nu. Jag hinner liksom inte styra.

Jag har tänkt mera på det där med kosten också. Det är bra att jag skär ner på att dricka mjölk och i övrigt är det rätt ok med min mejeriproduktkonsumption. Jag kan ha havredryck eller så till gröten och mandelmjölk i teet och bara dricka mjölk undantagsvis typ till bullar! :) Sen ska jag äta bröd fulla med frön och fibrer. Inte varje dag. Fortsätta med min antiinflammatoriska frögröt på morgnarna. Äta bra, hemlagad mat och inte en massa skräp (pommes o sånt). Fortsätta vara utan godis. Det är bra med en mörk chokladbit ibland och lite jordnötter. Godis generellt är bara en massa E-medel och glukossirap som inte är bra för kroppen, så det ska jag undvika. Jag kan hellre göra godis själv så jag vet vad som är i! Det är alltid gott!

Nä nu är det nog med analys och jämmer o elände. Jag tänker att imorgon är jag frisk och det finns alla möjligheter att det blir en superbra dag - precis som jag vill ha den!

Kärlek till er alla! <3