En fantastiskt krispig höstdag; vintervit och strålande sol! Det blev en fullspäckad dag på jobbet med början ute redan 06.45 Frukost i grillstugan med en härlig brasa. Vi gick iväg på promenad och åkte pulka i backen. Många barn och alla hade superkul! Tillbaka i grillstugan fick vi fantastiskt god mat av vår kock! Vi blir verkligen bortskämda på jobbet! :)
Det var först vid halv två som jag kunde gå iväg på rast. Det blev en skön vinterpromenad.

Resten av em gick som i ett huj och vi avslutade med kvällsträff till 18. Sen blev det snabbt iväg hem för att koppla släp och fara på tippen. Det lustiga är att vi hade lastat allt igår och googlat att tippen var öppen och for dit. Det visade sig att vinintresse var ensamma. Åtminstone fyra till trodde att det var öppet. Men tji fick vi! Det var bara maj-okt som de hade söndagsöppet och nu var det ju första söndagen i november. ;) Så när vi googlat hade Google plockat fram gammal information åt oss. Jag vet inte hur Google plockar fram eller prioriterar sin preliminära information som de visar när man googlar men fel kan den i alla fall vara.

Idag blev jag varse hur viktigt det är att ta hand om sig själv. Att lyssna på sina signaler. Det är ingen annan som kan besluta hur man ska må eller hur man ska ta hand om sig själv. Så när kroppen säger stopp på ett eller annat sätt så är det bäst att man själv lyssnar. Min vän som gjorde mig uppmärksam på detta idag är klok. Hon lyssnade på sin kropp. Hon sträckte dessutom ut en hand i rätt riktning och bad om hjälp. Själv har jag försökt att börja lyssna på min kropp. Höra när den säger ligg ner, höra när den säger vila. Min kropp brukar svara med feber när jag inte mår bra. Då vilar jag, då sover jag. Mycket. Det är svårt att hindra mig själv från att bara köra på ifall jag bara känner mig hängig men inte har feber. Det är det svåra.

Ikväll har vi tagit hand om oss. Det blev bara vila och tv sen vi kom hem efter tippen och allt. Skönt.
Dags att sova. Natti :)

I morse vaknade jag halv sex men slumrade till igen till kvart över sex. Sen kunde jag inte sova mera. Jag låg och planerade dagen; göra i ordning köttet som låg och gonade sig i ugnen, frukosten, gå ut och jobba med pappa och Anneli... Så jag smög helt enkelt upp och började dagen. Till köttet kokade jag en lag och medan jag inväntade att köttet skulle bli klart i ugnen tände jag ljus och läste tidningen.

När jag pysslat klart med köttet var det dags att krypa ner i sängvärmen och väcka min kära. <3 Upp och äta frukost med pappa för att sen gå ut och jobba. Det är skönt att vi får lite jobbhjälp av pappa. Det blir liksom en skjuts - vi får mycket gjort. Han har alltid bra tips och en hjälpande hand i alla situationer. Sen drar han ju el som en gud; eller ja, elektriker är han ju... hihi... :) Skönt för nu har vi fått upp lite fasadbelysning så vi kan se nåt här ute. Och huset syns. Det är ju alltid trevligt! Det blir himla fint om jag får säga det själv. ;)

Vi har gjort ett förråd i hörnet för att bygga in de fula fjärrvärmerören som är dragna utanpå fasaden. Det blir bra när det är klart.
Sen har jag och Anneli reglat upp ett gigantiskt cykelförråd framför huset. :) Ja, det kan ifrågasättas, men vi vet att förråd han man alltid för lite av. :) Och alla utrymmen man har fyller man...

Ikväll har vi ätit den goda tjälknölen med dotterns goda potatisgratäng och en pepprig sås. Efteråt gjorde vi en snabb äppelsmulpaj! Mums, va gott det var! Mätta och nöjda har vi haft en Så-Mycket-Bättre-myskväll framför tv?n.

Hoppas du haft en lika bra dag! Fyll morgondagen med något värt :)

Idag känns som en bättre dag. Jag börjar få krafterna åter efter febern i onsdags. Dessutom fick jag en sån boost av Marias kommentar på gårdagens blogginlägg. Ok, jag ska inte vara så hård mot mig själv. Jag vet att jag är bra. Jag vet att mina nära tycker om mig. Men jag kan alltid lära mig ett och annat av både mig själv och de jag har runt omkring mig. Det är till exempel så härligt med min fru som är så sprudlande pigg varje morgon. Hon har förmågan att se så optimistiskt på saker och ting också. Det är bra det. Jag är mera typen som funderar och grottar ner mig i saker.
Det var lite intressant igår när vi såg Bonde söker fru. De jämförde sig; bonden kände att han var mera ytlig och ville inte diskutera känslor - hellre bara låta tiden gå och göra nåt kul så går det över, medan hon var djup och ville verkligen diskutera och reda ut saker. Vi fnissade lite och insåg att Anneli var mer som bonden och jag som henne. ;) hihi...
Jag känner också att jag blir inspirerad av vår kock Maria för hon är så sprudlande glad varje dag. Jag blir liksom glad bara jag vet att jag ska komma in i köket på jobbet och hälsa på henne. :) Jo jag vet att jag kan vara sådär sprudlande också men tyvärr är det något som tynger mig också. Men snart, snart är det över. Snart kommer skorna flyga lättare och jag kan öppna upp mera.
Anneli är så härlig för hon kan blicka framåt och drömma: ?När vi ska bo i plåtisen Sara...? eller ?När vi flyttar till Jukta för ett år...? Ja det är positivt att ha framtidsplaner och stärkande att få drömma om dem! Ibland kan jag ändå känna mig stressad över dessa planer för jag vill leva mera här och nu. Inte för att det är nåt fel med planer men jag tror att jag stressas eftersom att här och nu inte är helt avslappnat än. Men snart, snart kommer det. Och jag ska börja tillåta mig att drömma lite mera.
Jag har drömmar... de innefattar hälsa, träning och att få människor att må bra... hihi... Jag säger inget mer. Framtiden får utvisa vad det blir av detta. <3

Imorgon läggs förresten ordern inför #21pure! Wohoo! Snart köör vi! Nån fler som ska med på tåget?! Se fb Pure.Health&Training #21pure för mer info!

Love you all :)
See you tomorrow - a fantastic day ahead!!

Jag har tänkt och lyssnat mycket på tonläget jag har. Jag vet att det krasst är så att jag har ett hårt tonläge och särskilt mot mina närstående. Jag vill inte låta hård. Jag vill vara snäll och låta snäll. När jag låter snäll tycker jag ibland att jag låter tillgjord. Det blir liksom inte genuint. Jag vet att det betyder mycket hur man låter mot andra för hur de kan tolka en. Mina barn till exempel låter precis som mig ibland. Eller ganska ofta hos tonårsdottern. Det är svårt att försöka lära henne att låta bättre när jag inte alltid heller gör det själv.
Inom familjen känner vi varann så bra så ett hårt tonläge kan såra en. Det är också svårt att säga till sina närmaste hur man uppfattar dem utan att såra dem tillbaka. Till sina egna barn kan det vara lättare för det är liksom dem man ska uppfostra. Men till sin respektive eller hennes barn är det svårt att få fram det på rätt sätt.
Min mamma sa till mig idag att jag lät hård mot William. Det skar mig direkt i hjärtat. Inte vill jag låta hård, men jag vill att han ska förstå att jag menade det jag sa och det gick inte att diskutera. Det är en hårfin gräns för hur man ska få fram budskapet utan att låta sträng. Jag jobbar som sagt mycket med mig själv men det är svårt att hinna tänka efter innan jag säger nåt. Det blir oftast i efterhand och då är det liksom för sent. Eller jag har lärt mig att det är aldrig för sent egentligen; för man kan alltid komma och säga ?förlåt jag menade inte att låta så arg?. Då känns det bättre. Men det kan inte göras ogjort.
Jag älskar ju mina nära! Det är det viktigaste att de förstår det. Jag får bara visa det så ofta jag kan. <3

Idag har varit en långsam dag. Tog en långsam cykeltur in på stan med barnen och köpte nå kläder de behövde. Känner att orken är på väg tillbaka men inte riktigt här än. Nu ska det bli tacomiddag!
Ha en skön kväll!

Det är viktigt att ha olika mål i livet. Det driver en framåt och man mår oftast bra av dem. Ibland kan det kännas stressande om man vill uppnå nåt fort eller har en tid att passa. När man har satt upp mål så påverkar det även ens omgivning. När målen är tidsbestämda kan det betyda att omgivningen blir påverkad; kanske stressad eller känner sig överkörd av en agenda de inte själva bestämt. Är man lyhörd och har möjlighet att skjuta på tiden så kan det ibland vara bra för allihop.
Så här är det att leva tillsammans i en familj. Det är givande och tagande och det krävs mycket tålamod, särskilt i en bonusfamilj. Man behöver respektera de andras val och acceptera dem. Med acceptansen kommer en förståelse för att andras val inte behöver påverka mig så mycket som de gör. Det väljer man ju själv. Konsekvensen av någon annans val kan vara att man blir sur och ?ställer upp?, men då har man ju valt att bli sur. I stället kanske man kan fråga sig vad man själv skulle må bäst av? Är det att strunta i det hela eller att ställa upp så att fler mår bra av ens handling?

Det är mycket i mitt liv som känns komplicerat ibland. En av sakerna; den som jag mår mest dåligt över har varat i två år. Vi hoppas att vi snart kommer till ett slut på detta problem. Tyvärr ligger inte bollen helt i våra händer så vi kan bara spela med så hårt vi kan när kontakten dyker upp.
En annan sak, som jag nog har rört till själv, är att jag tar åt mig och läser in saker i händelser fastän de säkert inte finns. Det blir tolkningar som gör att jag skruvar mig runt min egen axel för att jag ska få de runt omkring att må bra. Tror jag. Det är ju vad jag tror! Men i själva verket skulle de kanske må bättre av att jag bara är mitt glada jag och att jag tar för mig och drivs framåt av det jag mår bra av på ett ödmjukt och respektfullt sätt såklart.

Idag blir jag hemma från jobbet för att magen krånglar. Får hoppas att det gått över om en stund. Jag tror jag tar en promenad så får vi se hur dagen artar sig.

Ibland har man bara så där tur. Jag hade sagt att jag kunde hoppa in på ett skivstångspass i afton och insåg att det skulle bli en lång kväll på Friskis. För en och en halv timme efter passet skullejag hjälpa till då Börja Träna-gruppen skulle ha sitt spinning soft-pass. Efter mitt pass var klart (25 glada motionärer - många nya ansikten för mig) så insåg jag att de som kom in för att förbereda inför passet efteråt tog fram yogamattor och klossar. Jag blev ju superglad som äntligen råkade stöta på att kunna fara på yoga!!!

Ledaren uppmanade till en timme bara för mig själv. Låta tankarna försvinna och bara fokusera på här och nu. Fantastiskt skönt! :)

Sen blev det Börja Träna-gruppen. Vi hjälpte dem att ställa in sina cyklar och körde igång. Under passet var det en som blev lite yr och hade det lite tungt i kroppen. Jag tittade till henne och hon repade sig och hoppade upp på cykeln igen.
Efter passet samlade jag ihop dem och berömde dem för att de var här och hade genomfört passet. De ska känna sig stolta ikväll över att de tagit sig för att vara med i gruppen och att börja träna. Några har det kanske kämpigt fysiskt, några psykiskt, några kämpar med humöret, några gillar det verkligen och några vet att det är bra med träning men har bara inte funnit glädjen och deras träningsform än.
På träningen och i andra sammanhang kan jag känna att det finns någon jag vill hjälpa. Jag vill hjälpa dem att komma i form och få en bättre hälsa. Jag kanske ser att de kämpar med hälsan eller vikten men att de inte kommit på rätt spår än. Jag vet att mina hälsokostprodukter kan hjälpa många människor. De är av hög kvalitet och har dokumenterad forskning bakom produkterna. Så jag vet att de hjälper. Och att hjälpa människor är något av det bästa jag vet. Att få någon att må bra i sig själv är fantastiskt.

Jag har nu lagt ut evenemanget #21pure på fb och hoppas att det är någon som kommer att hänga på mig i november. Det kommer att bli en otrolig resa.

Nu är det dags att sova. Natti natt - dröm sött

Vilken suverän dag! Vaknade och hade sovit en timme extra och när jag slår upp mina blå så har det snöat!! Fantastiskt skönt med vitt ute!

Frukost och ut och jobba med cykelförrådet. Pappa tycker att det verkar vara för stort och en granne som passerade sa att det verkade riktigt bra, vilket jag tolkar som lagom! :) hihi... Ja det kan ju aldrig bli för stort, eller hur?! Man brukar alltid kunna fylla sina förråd och utrymmen av någon anledning...

Jag är riktigt stolt och nöjd över hur duktig fru jag har och att vi tillsammans kan allt det här! :) Det känns bra att ha byggt detta förråd helt själva. :)
Nu är det dags för skivstångspass! Bra att få svetta upp mig lite. Då kanske det blir värme i kroppen igen. ;) Fryser lite efter vi varit ute hela dagen...

Ha det bäst! :)

Igår jobbade jag hemifrån med cheferna. :) Det är alltid trevligt. Jag lär mig nya saker varje gång. Vi åt en god lunch med bl.a getostcréme med strimlade gulbetor, nötter och honung. Mmm så gott!

Igår tänkte vi fara ut med plåtisen och sova en natt. Men det blev lite sent och vi tänkte att vi gjorde det enkelt för oss så vi blev kvar på tomten. :) Det tog nämligen ett tag innan vi fått värme i bilen och igång elen osv. Det är ju lite grejer man ska kunna med en husbil så nu får vi lära oss på nytt. Vi har rätt mysig belysning - blåa lampor - i taket i bilen.

Vi sov så gott i bilen att vi hade sovmorgon ända till halv nio. Sedan in och äta frukost!

Arbetskläderna på och ut för att jobba lite med huset. Målade några brädor. Satte upp foder.
På em kom min mamma och pappa för att hjälpa oss ett par dagar. De är verkligen guld värda! En kopp kaffe sedan tog pappa tag i eldragning för utebelysningen. Mamma slog in lite klappar för jobbets räkning och gav våra blommor lite kärlek. Vi tog oss för att spantra upp cykelförrådet. På ett par timmar hade vi det uppe. :) Riktigt kul att bygga tillsammans med mitt hjärta. Det gjorde inget att det var lite nederbörd; snöblandat regn. Vi trivdes som fisken i vattnet där ute tillsammans. <3

Middag med Mappa och mys i uterummet för kvällen!

Ha det bäst nu allihop! Natti natt <3