Igår fick vi meddelande om att Rydlinge fått hem plantorna till vår häck; slånaronia. Det blir en vacker häck med ätbara slånbär. :) Så idag tog vi släpen och for och hämtade häckplantorna. De rymdes visst i en sopsäck så vi hade inte behövt släpen! Hihi... Men vi köpte 20 säckar jord också.
På väg hem for vi förbi Byggmax och köpte lite virke till cykelskjulet vi ska bygga.
Väl hemma var det bara att hugga i och sätta ner plantorna. Det var rätt arbetsamt. Vi fyllde på med all jord men behöver köpa ännu mer för att få igen hela krondiket som var grävt! :)

Idag kom klinkerkillen igen och gjorde klart på baksidan. Vi hade också sällskap av markstenskillen som gjorde klart med marksten på framsidan. Suuuperbra blev det! Nu ska det bara fogas på framsidan och byggas en bro så är anläggningen klar. Då kan vi börja med cykelskjulet! Hihi... alltid nåt projekt på gång!

Tur att Olivia gjorde middag idag så fick vi oss nå mat. Jag slängde i mig den o cyklade iväg på träningen. Tur jag har att frugan och barnen plockade bort efter middagen när jag fick bråttom iväg. De är guld värda!
Jag brukar försöka planera att avsluta utejobbet kl 16 för att gå in o laga mat. Då vet jag att jag brukar hinna äta och plocka bort också. Men ibland blir det inte som man tänkt sig.
Nåväl. Jag hann till träningen - mitt eget skivstångspass. Det var öppet hus idag på Friskis så det var rätt många på passet. Dryga 20 pers! Kul med så många! Cyklade sedan hemåt i mörkret.

Lysen och cykelhjälm är obligatoriskt. Annars kan ju nån köra på mig och det gör så ont. Jag cyklade lugnt hem. Ingen brådska. Bara njuta av den långsamma cykelturen. Väl hemma var jag helt slut.
Kvällsfika m barnen. Dusch. Tvätta träningskläderna. Och i säng! Puh! Ny underbar dag imorgon. :)

Natti natt alla vänner och ni som jag inte känner!

När man är bonusfamilj är det mycket som kan bli knepigt. T.ex hur svårt kan det vara att lägga tillbaka saker på sin plats? Det är klart att har man vuxit upp i ett hem där alla vet vart man kan leta efter en viss sak så lägga den ganska snart tillbaka på samma plats. Men när man har flyttat och flyttat ihop och flyttat igen så är det inte lika lätt. Vad är mitt? Vad är vårt? Vad ska ligga här? Var ligger det där?

Många grejer kan man inte längre hålla som mitt för det är bra om andra får nyttja dem också. Annars blir det dyrt att köpa var sin till alla. Det är klart att grejer kan komma bort och då får man leta och försöka berätta att grejerna måste återställas på sin plats när man använt dem. Eller så kommer de bort och man måste köpa nytt. Men så kan det ju vara när man är många i familjen. Ingen har väl för avsikt heller att ha bort eller göra sönder saker men oturen kommer ju emellan ibland. Och då är det så.

På jobbet kan det vara ännu mer viktigt att man håller ihop saker som hör ihop och lägger tillbaka på sin plats. Där kanske det inte får komma bort en enda del för då kanske inte grejerna går att använda igen, typ till spel och så.

Det blev en härlig jobbardag hemma för oss idag. Ute och sågade lite bräder och målade dem i garaget för att de skulle få torka. Vi hade dessutom två jobbare här idag! Klinkerkillen och Markstenskillen. Kul att det är fler som jobbar hos oss på lördagar. :)
Vi gjorde kväll vid sextiden och for på en thairestaurang och åt. Sedan lite shopping på Ica och hem till soffan för att mysa.

Fick förresten ett trevligt mess idag av Maria som jobbar i köket. Hon trodde jag lagat hennes bil. Hon trodde det var jag för att jag var en ?fixare med stort hjärta?. Det var trevligt att höra. Sen visade det sig i och för sig att hennes bil inte alls var lagad. Den trasiga delen hade helt enkelt lossnat. :( Tokigt.

Snipp snapp snut så var sagan slut
för idag...

Idag har jag fått skratta och ha det fantastiskt. En tanke som slagit mig är: hur ofta skrattar jag egentligen? Alldeles för sällan nu på senaste. Men idag var en härlig dag!

Har gottat mig i god mat idag!
Till frukost blev det gårdagens favorit med kvarg, blåbär och frögranola.
Till lunch var vi på campusrestaurangen och åt deras goda mat. Den är typ Nobelmiddagsklass på!! Wow! Kan jag bara säga. Jag älskar sån där exklusiv mat. Behöver jag säga att Anneli inte är lite begeistrad över sån mat? Men idag tyckte hon om det. :)
Förrätt: matjestallrik

Huvudrätt: kyckling med blomkålsgratäng, broccolipesto och rotfruktschips med apelsinsås.
Efterrätt: vaniljchibouche - ja det var nåt vaniljigt med bär under en chokladglob. Gott och mycket vackert!

Innan middagen gick vi en promenad i skogen för att ge själ och hjärta det bästa. Det var uppfriskande och skönt med några lätta droppar på oss dessutom.
För att avsluta dagen och riktigt gotta oss i denna goda fredag så gjorde vi oxfilé med egna sötpotatispommes, svampsås med enbär samt stekta grönsaker.

Så framför Idol har vi bara jäst och inte velat ha en enda gottebit. Vi är mätta och nöjda med dagen.

Natti natt - imorgon blir en ny fantastisk dag! För visst förgyller vi den på bästa sätt också?! :)

Vaknade före klockan igår morse, drog mig lite och steg upp halv sex. Skulle öppna på förskolan. Körde försiktigt till jobbet i morgonfrosten med sommardäcken. Skönt att det var torrt på vägen. Jag tände lampor och ett ljus som jag ställde i köket när jag skulle koka morgonens kaffe. Det är underbart med tända ljus! <3

De två första barnen kom halv sju. Sedan rullade morgonen och frukosten på och vi klädde oss för att gå ut på fm. Vår grupp gick på skogspromenad och njöt av de vackra färgerna, fåren och ett omkullfallet träd. Vi lekte att vi byggde på kojan i skogen och körde bussen till skolan.

Fm flöt på och vi åt en god lasagnelunch. Två barn fick somna i vagnen ute och jag tog min lunchpromenad. Underbara, härliga, vackra färger att njuta av i höstsolen!

När vi var på föreläsningen i måndags så fick vi höra ett exempel hur två olika pedagoger genomfört och upplevt en utflykt till museet. Det var slående hur olika man kan genomföra saker. Ettan var inte alls entusiastisk och gjorde mesta möjliga bara för att klara av utflykten och dagen. Tvåan däremot förberedde både sig själv och barnen inför utflykten väl. Hen fångade upp barnens intresse och gjorde denna utflykt för och med barnen så att den fylldes med innehåll för allas skull.

Det är ju så olika hur man kan börja en dag, hur olika förutsättningar omgivningen och man själv kan ge sig. Idag var en sån där härlig morgon. Vi hade tid att äta frukost hemma. Jag tinade blåbär till kvarg och mina egna frögranola. Anneli tog fil istället för kvargen. Jag tände ljus, gjorde en latte och vi hade en riktig mysfrukost.

Jag har försökt hålla mig borta från godsaker och så men igår hade vår kock bakat bullar. Mmm... det luktar ju så gott! Jag var bara tvungen att smaka en varm bulle med mjölk!

Det är ju så: man ska välja när man ska äta saker och när man inte ska det. Och idag är jag stolt över att jag höll mig till de nyttiga valen. Jag tror att imorgon kommer jag att äta nåt gott och kanske sockrigt igen. Men huvudsaken att det inte är varje dag. Jag ska fortsätta att hålla kosten bra. Kroppen min mår ju rätt bra nu. Bara lite förkylning som inte försvunnit riktigt. Det verkar vara en seg rackare. Tredje veckan nu.

Puss på er! Nu är det natten <3

Snuvig. Vaknade men skulle velat ligga kvar hela dagen. Tände ljus till frukosten och försökte mysa lite. Förberedde nya portioner med frögröt.

På väg till jobbet ringde jag ett jobbigt samtal. Men det måste göras. Om än samtalet var trevligt och tonen god så gick luften ur efteråt. Tårarna kom. Anneli peppade och stöttade mig.

Efter lunch ringde min mobil. Då kom ett annat jobbigt samtal. Jag orkade inte hålla god ton. Lät nog lite kort och tvär. Hen jag pratade med skyllde problemet på oss ändå. Fast hen ska åtgärda det så är det vårt fel att hela projektet blivit sådär. Det kan jag bara inte hålla med om. Om jag ber en äppelplockare att plocka ner mina äpplen så förväntar jag mig att denne gör sitt bästa. Hen är ju expert på äppelplockning vilket borde synas på resultatet. Inte förväntar jag mig att hen skramlar ner alla äpplen så de dimper i backen och blir bruna, och sedan krattar ihop dem så de går sönder?! Äppelplockaren bör väl ha lite stolthet i sitt arbete och verkligen göra sitt bästa så att jag blir nöjd med jobbet jag har lejt hen för? Och kunna erkänna om det blev fel och göra om och göra rätt?!

Nästa jobbiga samtal kom på em. Det handlade om ett jobb som var utfört av en expert och nu skulle några andra ta över och se på expertexemplaret för att sedan göra lika. Det är bara det att de som ska härma experten har försökt att göra jobbet i två års tid utan att komma i mål. Det har hela tiden varit blivit nåt följdfel. Hur kan man, som sagt, jobba med nåt och lämna det halvdant? Det är för mig oförklarligt.

Efter jobbet var det äntligen dags för lite egentid. Vi for på bindvävsmassage igen. Denna gång körde hon både bindvävsmassage och koppning. Usch så ont det gjorde! Koppning var ingen skönhetskur! Hua!

Jag tror att det blir en lugn kväll ikväll. Vi ska se till att äta nåt gott och mysa tillsammans. Tända lite ljus och så. Ni vet - ljus kan förgylla de värsta stunderna.
Kram på er!

Idag kan jag verkligen säga att jag njöööt på jobbet! Var ute från 06:45 med barnen. Frukost i grillstugan tillsammans med en mysig och värmande brasa. Cyklade iväg till gruvan där vi lekte i skogen, åt god mat som vår kock Maria kom med, gick en härlig skogspromenad på Trollstigen osv osv. Bara sååå underbart att få vara i en härlig skog och det var en sådan lisa för själen.

På em for vi och skrev BE-provet igen. Denna gång klarade jag det men inte Anneli. Nu ska vi plugga en vecka till tillsammans så klarar hon det också.

Vi hade kvällsföreläsning med jobbet idag. Om undervisning i förskolan. Superbra föreläsning av Lotta! Belyser verkligen hur viktigt det är med närvaro och dialog med barnen. De här viktiga varför-, hur-, vad- frågorna vi kan ställa till barnen för att få dem att reflektera själva och lära sig.

Njut nu av mina fina bilder från skogen. Blunda, andas och känn in lugnet så kommer du att sova gott. Det ska jag också göra. Natti natt! :)

Det finns många tillfällen när det är svårt att förstå andra människor eller få dem att förstå/uppfatta mig på rätt sätt. Det krävs mer än bara ord. Det behövs en dialog, ett utbyte av blickar, kroppshållning och en ödmjukhet och respekt för att ha ett öppet sinne till den andra.
När man blir missförstådd eller att man missförstår den andra så krävs det en ännu större respekt och ödmjukhet för att kunna jämka och nå fram till varandra igen.

Jag har just läst klart en bok ?Att välja glädje? av Kay Pollak. Där fanns det mycket matnyttigt. Tex hade han ett exempel där han grälat med sin fru och sedan stormat ut och iväg. Han var mycket upprörd men fann sig och stannade på en parkering för att reda ut sig själv. Han gick igenom hela situationen med frun igen och gjorde om och gjorde rätt i alla situationer istället. Han ändrade sitt tonfall, sade snälla saker tillbaka och bad om förlåtelse samt ändrade utfallet av diskussionen; De pussades och han kunde lämna hemmet utan hårda ord o smäll i dörrar.
Visst har jag läst boken men jag känner att jag skulle kunna börja om direkt igen med den. Det finns så mycket jag kan lära. Att jag själv kan välja mina tankar och mina känslor. Att jag kan välja kärlek. Att möta människor med kärlek. För ingen vill väl illa egentligen? Inte jag heller. Fast jag vet att mitt tonfall, mina gärningar ibland kan uppfattas tvära och sura. Jag menar det inte. Får jag bara chansen att rätta till det så vill jag det.

Tyvärr är det främst mot de närmaste som jag kan ha mina hårdaste ord och suraste utfall. Det gäller nog alla människor. Det är inte rätt mot dem. De älskar ju mig. Och jag älskar dem.
De senaste fem åren har jag jobbat otroligt mycket med mig själv. Jag har aldrig funderar så här mycket på mitt sätt och personlighet förr i mitt liv. Jag har belyst och reflekterat, många gånger tillsammans med Anneli, över hur jag är och vad jag vill. Min 15-åring William blir bara arg när jag försöker reflektera tillsammans med honom och försöka lära honom att tänka om. Han kan ju allt själv. Ojojoj! Det är inte så lätt att vara mamma och tro att man kan allt. ;) Nä jag kan inte allt. Jag har bara lärt mig att jag har mer att lära. <3

Dags att sova! Natti natt :-*

Natten blev inte ostörd på förskolans övernattning, men den var ändå fantastisk på många sätt. Vi sov tillräckligt och barnen sov mycket! De vaknade strax före sju vilket var mer än förväntat. :) Frukost och sen drog jag iväg på skivstångspass. Vi rullar ju att leda på lördagarna så idag var det min tur. Jag kände att jag hade bra med kraft idag faktiskt. Tog ändå ganska lite vikt bara för att fokusera mer på tekniken och ledarskapet. Tänkte att jag skulle köra mer vikt imorgon men vi får väl se om det för nu känner jag av halsen igen... :(

Efter pass var vi hemma och jobbade på huset. Det var härligt höstväder! Jag bakade en raw kladdkaka med cashewgrädde som blev riktigt god till em-fika!

Anneli var skeptisk men både hon o William sa att den var helt ok. Det var inget socker i dem men ändå tyckte de att den blev god. Framsteg! :)

Ikväll var vi bjudna till Annelis bror med familj för att fira äldsta dottern som fyllt år. Det var en trevlig middag med god mat och efterrätt. När vi cyklade hemåt (med lysen och hjälm såklart) var det lite kyligt men vi kröp upp i soffan och såg gårdagens Idol.

En fundering jag har ibland är hur man kan bli bemött fast utan känsla bakom. Det är påklistrat, känslofattigt och ogenuint. Förstår ni vad jag menar? När folk man möter bara pratar om sig själva eller om väder o vind. De frågar aldrig upp hur man egentligen mår eller har det. Konstigt vad ledsen man kan bli innerst inne av det.

Nu är det Natti go?vänner! Ses imorgon!